Det senaste året har framför allt kvinnliga författare presenterat en rad smärtsamma uppväxtskildringar, som Susanna Alakoskis "Svinalängorna", Doris Dahlins "Skammens boning" och Åsa Linderborgs "Mig äger ingen". De rubriceras som vuxenlitteratur, under det att Åsa Anderberg Strollos bok kallas ungdomsroman. Uppdelningen är gåtfull, men ger en bild av hur godtycklig den här typen av etikettering är. "Bryta om" har dock det mest skarpsynta ungdomsperspektivet. Här finns också en intuitiv närhet till ungas attityder, språk och förhållningssätt som jag uppfattar som helt autentiska. Inte en rad av flåsiga överdrifter. Författaren har en nerv i berättandet som gör att texten känns dagsfärsk. Intensiva ordväxlingar, korta meningar, rader fyllda av känsloladdningar som för den skull inte blir påfluget jobbiga. Berättelsen är här och nu och läsaren går jämsides. Orden fylls av doft och smak - smärta, vrede, besvikelse, kärlek och kön är högst påtagliga i förnimmelser av järn, av salt och tungt drypande sötma. Åsa Anderberg Strollo flätar sin berättelse av fyra trådar: den som följer Minnas liv då mamma åker ut och in på psyket, den som löper med i Minnas helvete i skolan, den som försiktigt försöker tråckla ihop hennes relation till fadern och slutligen den kraftigt röda tråd som säkrar helheten; kärleken till Eddie parad med Minnas egen önskan om en livsförändring. Tillsammans tvinnas de samman till något som slutligen slungar Minna vidare och framåt mot något annat som läsaren endast kan ana vidden av. Detta något som kan skrivas "kanske" eller "möjlighet" och som i varje fall inte lämnar mig något lugn ens flera veckor efter avslutad läsning.

Åsa Anderberg Strollo gör författardebut i högt tempo, för nu ska det ut det som redan väntat för länge. Berättelsen rör sig sårbart och hetsigt under några sensommarveckor kring sextonåriga Minna som inte klarar sig länge till, hon lever sedan fem års ålder tillsammans med sin psykotiska mor i en lägenhet som gradvis tagits över av bananflugor, oro och utmattning. Hennes "pojkvän" Eddie försöker själv överleva i en tillvaro som sträcker sig omkring ett dygn framåt och som egentligen inte innefattar Minna. I nya gymnasieklassen startar en spiral av våld och hot som snabbt gör Minnas ohållbara situation synlig, framförallt för hennes far som äntligen reagerar. Den språkliga redigeringen av boken kunde ha gjorts bättre, men det finns ingen tvekan om att författaren håller ett eget, laddat språk i sin hand. En bok om och för barn som försöker bära sina föräldrar och som behöver bli sedda - nu. -

Jag älskade boken. Kunde inte släppa Minna men blev också helt deppig på kuppen =) Det kan inte annat än att vara ett strålande betyg.

En fantastiskt bra bok… Den bästa ungdomsbok jag har läst på mycket länge…

Ni som gillar att snaskläsa Dave Pelzers Pojken som kallades det har här något mycket bättre framför er. För Åsa Anderberg Strollo har lyckats göra berättelsen om 16-åriga Minna så hudnära, så fruktansvärt vacker i all sin förfärlighet. Bryta om är en skönlitterär historia och är alltså inte självbiografisk. Kanske är det en av anledningarna till att boken blir så bra. Fokus ligger inte på "stackars mig, dethär var jättehemskt och då sa jag och då sa hon och då gjorde han". I stället är det HÄR och NU allt händer…

{ STÄNG FÖNSTER }